pippivogel

 

Akut till Eksjö blev det nu på morgonen då jag drabbades av samma bakterie som Elise ( för På tisdagen var ju som sagt inte Elise som vanligt.... På kvällen när jag hade lagt henne vaknade hon till två gånger och jag stoppade in nappen. Hon brukar inte vakna på kvällen när hon väl har somnat. Men tredje gången tog jag upp henne i famnen och hon var konstig. Hon bara sa "nej nej nej nej nej..." något som hon brukar säga när hon har trillat och slagit sig. Förstod ju alltså att hon hade ont någonstans. Men VAR????? Hon vred sig i min famn och grät, slöade och skrek om vartannat. Tyckte att hon var seg och det gick verkligen inte att tvinga fram ett leende från henne, vilket är högst osannolikt för att vara Elise. (ja, hon är ju precis som sin mor! hahahaha!) Sen är det ju det där med hjärtat! Man har ju det alltid i bakhuvudet. Hon andades konstigt och jag blev lite rädd faktiskt. Plockade upp henne och skulle se om hon kunde stå på benen. Plockade upp henne på Tinas diskbänk medan Tina var inne och nattade Ebba som Elise hade väckt med alla sina skrik. Sen hostade hon till och upp kom VÄRSTA kaskadspyan. Det värsta är att lite hamnade i mig när jag pratade med henne. Fyyyyyyyyyyyyyyy vilken äckelkänsla men det hann jag ju inte ta itag med eftersom jag var orolig för Elise. Under många skrik och MASSOR med hjälp från både Tina och Niklas (TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!) kunde jag slutligen prata med 1177 som bad mig att åka upp med henne till barnakuten. Upp kom vi efter lite småincidenter på vägen. Ingen vidare pigg Elise hade jag med mig. Hon ville ju bara sova men kräktes i sömnen flera gånger om. Vi blev inlagda för observation eftersom både läkare och kirurg anade att det var något annat än magsjuka med tanke på att hon hade så ont. Hon fortsatte ju med sitt "nejande" lillgumman. Efter ett litet tag kom kirurgen in och tittade kände och klämde på henne. Han misstänkte att det kunde vara invagination som de så fint kallar det. Att tunntarmen går in i sig själv. Så de beslutade att hon skulle röntgas. Det blev röntgen klockan 06.00 för lillis. En vanlig röntgensession på mage, rygg och sida. Den andra varianten var så synd om henne. De stoppade in en slang med luft i rumpan för att sedan pumpa i luft i henne genom tjocktarmen. De ville kolla så att luften gick över i tunntarmen. Stackars Elise låg på magen med slangen i sig, gråtandes och skrikandes om vartannat. Ändå fann hon energi att ta upp vänsterarmen för att vinka åt den dumma doktorn som övervakade ingreppet. That's my girl! Att hålla tillbaka tårarna var ju ett måste så hon inte skulle bli rädd! Men gråten hade jag högt upp i halsgropen.

Tillbaka till rummet visade det sig att det inte var invagination och att hon antagligen fått i sig en grym bakterie. Hon har ju varit en del och pillat i Tinas katters matskålar. Det tyckte hon var så intressant. Tchi fick hon nog för det!

Och jag med för den delen!

För inatt har jag legat däckad kräkandes var och varannan minut! Trodde i ärlighetens namn att jag skulle dö! Det vidrigaste jag har varit med om. Elise kräktes ju på mig i tisdags och en del hamnade i mig om man ska förklara det på ett lite nättare sätt!!! Har antagligen fått i mig hennes bakterie då! Men Elise mår nu rätt bra men inte hennes mamma. Ligger däckad i min svärmors säng. Vi beslutade att akut ta oss till Eksjö för att inte smitta ner fler.

Därför blev det inte fler vänner som planerat. Sorry Emma, Minna, Lotten, Laila, Cathrine, mfl.... Det bara blev såhär. u ska jag försöka äta en skorpa och dricka lite. Var ju sisådär 24 timmar sedan sist!!!!

KRAAAAAAAAAAAAAM från min dödsbädd! moahahahaha!