Lägenheten updated
Lite kul är det allt att fixa och trixa här hemma. Har länge varit trött på vårt soffbord med tanke på att det visat sig vara något fel med ytan på den övre skivan. Har löst det hela med att fynda ett nytt bord på second hand! Är glad över att ha hittat ett sådant som jag suttit och bjudit på på auktion i några veckor. Dock till en mycket billigare peng!!!
50-tals tändsticksaskar i härlig retrostil! Gillar absolut Twilfitasken bäst!
50-tals tändsticksaskar i härlig retrostil! Gillar absolut Twilfitasken bäst!
Nya wallies har fått plats ovanför våra nattduksbord!
Nya stolens sittdyna har fått ny klädsel! Me like!
Ny hurts fyndad i en second hand butik! Till många andras stora förtret! Moahahahahaha!
Nya bordet i teak! Me like! Man kan även fälla ut det så det blir dubbelt så brett!
Fick en fin vit dalahäst av Johan till Alla hjärtans dag som jag skulle pynta som jag själv önskade.
EFter flera kvällars pilleri och tecknande framkom denna nertaggade dalahäst à la missiripa!
Et voilà! Nu skriker Sander efter maaaaaaaaaaaaaaat!
Natti!
helgen proppad
Låter bilderna prata för sig själva, en fullproppad helg med besök från Johans moster och kusiner, mormor och man, mfl. Hann även med en sväng till Skånes djurpark på söndagen... PUST! Nu börjar en ny vecka!
Malmö Horse Show. Torsdagen bjöd på hästtävling nere på Ribban. Underbart foto på Hedvig, Elise och Emelie!
Vi satsar på foton tagna bakifrån! Bästisarna i gräset på Ribban!
Såhär glada var dem. Detta var innan stackaren Hedvig fick vattkoppor!
Hon har inte heller fått den milda varianten om man säger så.
Underbara älsklingar! Kan man bli annat än glad när man vaknar upp bredvid dessa små under?
Storasyster och lillebror spexar i mammas och pappas säng.
Sander har redan vuxit ur liften i vagnen. Problemet är ju bara att han även vuxit ur liggdelen i vagnen över huvud taget. Måste antagligen köpa begagnad liggvagn.... SUCK!
De små söta björnungarna som ska avliva pga platsbrist....ingen som känner sig manad?!?!?!?
Tulle mitt i solskenet!
Vårt kollektiv på bild! Mamma Maria samt Elias eller Livas som Elise säger! Roligt för Sander älskar Maria. Han skrattar och pratar massor med henne jämt... lite kul!
Ja det var alla bilder från helgen sålänge...
Malmö Horse Show. Torsdagen bjöd på hästtävling nere på Ribban. Underbart foto på Hedvig, Elise och Emelie!
Vi satsar på foton tagna bakifrån! Bästisarna i gräset på Ribban!
Såhär glada var dem. Detta var innan stackaren Hedvig fick vattkoppor!
Hon har inte heller fått den milda varianten om man säger så.
Underbara älsklingar! Kan man bli annat än glad när man vaknar upp bredvid dessa små under?
Storasyster och lillebror spexar i mammas och pappas säng.
Sander har redan vuxit ur liften i vagnen. Problemet är ju bara att han även vuxit ur liggdelen i vagnen över huvud taget. Måste antagligen köpa begagnad liggvagn.... SUCK!
De små söta björnungarna som ska avliva pga platsbrist....ingen som känner sig manad?!?!?!?
Tulle mitt i solskenet!
Vårt kollektiv på bild! Mamma Maria samt Elias eller Livas som Elise säger! Roligt för Sander älskar Maria. Han skrattar och pratar massor med henne jämt... lite kul!
Ja det var alla bilder från helgen sålänge...
fina ungar
Sander i sitt esse!
Elise min söting
Sander en riktigt nöjd och glad bebis
Här kan ni själv ladda ner en Polaroidkamera! Kul att leka lite!
TACK
TACK alla snälla vänner som har kommenterat, ringt eller hört av sig på olika sätt. Jag mår bara bra men ibland måste man få skriva av sig. Det är lite som Emma skrev, man skriver lätt personliga saker men man suddar sedan ut det innan publicering eftersom det kommer för nära inpå och blir slutligen för personliga. Denna gång kände jag dock att det inte var läge att just sudda. Jag ville få sagt det jag skrev och jag mår bättre.... ojojoj om man inte visste bättre hade man nog definitivt trott att jag blivit frälst!!!!
Även ett starkt mammahjärta kan brista...
Ja, man älskar sina barn, sin make/maka, sina föräldrar, sina syskon, sina vänner, mfl... men hur ofta säger man det till dem. Jag är en känslig människa innerst inne men har börjat med åren att känna mig mer och mer känslokall. Kan det bero på att man är rädd inför framtiden, att man är rädd för vad som komma skall? Att man inte kan hantera rädslan och de känslor som följer? Jag vet inte, jag har inget svar. När jag är såhär allvarlig brukar jag aldrig få några kommentarer heller på mina inlägg. Är det för att man gillar att läsa bloggar som berör endast ytliga sidor av livet? När det kommer för tätt inpå ens egna känslor stänger man av. Jag vet ju själv att jag gärna läser om allt glatt och spolar bort allt det andra i mina tankar.
Jag fick måttet rågat igår när det gick emot mig. Det hela började nog med en massa diskussioner kring det här med snus. Jag tycker det är idiotiskt och med tanke på vad man har i bagaget gör det det ännu dummare att sitta och frivilligt framkalla en massa sjukdomar. Detta gäller såväl de människor som röker trots att de tidigare kanske har drabbats av lungcancer. Igår kväll vid middagsdags slog det slint för mig. Min käre sambo sa något till Elise om maten jag hade lagat och att han inte var speciellt sugen (detta var på grund av att jag hade "råkat" hälla i gröna ärtor i maten- ja, jag gjorde detta medvetet eftersom jag tycker att man får lära sig att ibland får man bara äta och inte peta i maten. Dumt av mig men som Johan säger har jag en masa principer och detta är en av dem....).
Verkar nästan som om jag kan få in lite komik i detta inlägg trots allt.
I alla fall så tog jag verkligen åt mig, jag var trött, jag var less på klagandet över träningsvärken han hade av att ha sprungit Göteborgsvarvet, jag var helt enkelt TRÖÖÖÖÖÖÖÖTT. Jag har inte varit själv en sekund sedan Sander föddes. Min integritet kändes kränkt och jag hade hoppats på att den människa som jag lever tillsammans med, och som jag har valt att spendera resten av mitt liv med, skulle kunna känna efter att det inte var läge att klaga en dag som denna.
Vissa tycker säkert att jag inte ska skriva om sådant här för alla. Att man inte ska lämna ut sig så totalt, men denna blogg är till för mig att skriva av mig av allt som händer i mitt liv och av denna anledning tänker jag skriva om vad som går i mina tankar just nu!
I alla fall, som sagt, jag flippade vid en alltför personlig kommentar och kände att måttet var rågat! Jag tog cykeln (jag visste ju att Sander skulle klara sig eftersom han var nyammad :D) och cyklade och cyklade och cyklade. En känsla av ledsamhet infann sig när jag cyklade ute i en jädrans storm och väntade nästan bara på att regnet skulle braka ner... Jag tänkte och tänkte, kom dock inte fram till så mycket mer än att nu var jag ensam och att jag skulle åka till min mormor och morfar och farmor och farfar på kyrkogården. Desto närmre jag kom, desto mer började tårarna bubbla inom mig. Jag ville vara hos dem, jag blir så ledsen över att de inte finns längre. Jag tänker på dem ofta, jag hade velat att de skulle se mina underverk till barn, träffa Johan, vara en del av vår vardag. Men sådant är livet. Livet går i en berg och dalbana och man kan inte styra över allt. Detta gör mig frustrerad. Jag är en spontan person som älskar att träffa folk och umgås, men ibland vill jag bara vara själv för att reflektera och sortera i mitt tankefält. Igår var jag själv fysiskt men jag kände att de var där. De tröstade mig som ingen hade kunnat trösta mig. De lyssnade på mig och de lät mig prata till punkt. De såg hur trött jag var, de kunde läsa mina tankar. De sitter antagligen på ett moln någonstans i himlen och vakar över mig, av den anledningen kände jag att det var naturligt att åka bort till dem och släppa på alla tårar.
Det var en befrielse och jag har inte blivit frälst även om det nu låter så. Jag fick ny energi av att släppa ut den negativa energin!!!! Var bara tvungen att komma hem till mina älskade lugn och sansad och full av ny energi och kärlek. Jag vet att jag är dålig på att säga till Johan hur mycket jag älskar honom. Enligt mig är ju Elise och Sander det största kärleksbevis man kan ge någon och hur mycket älskar jag då inte honom??? Massor med tanke på att dessa två underverk gör oss till en familj.
Jag önskar att jag skulle kunna få ut alla mina känslor, inte skämta bort jobbiga saker, inte tycka att det är lite jobbigt att krama om mina vänner när jag träffar dem och bara tro att ett stort leende är detsamma, jag önskar att jag bara kunde vara en glad, generös, känslomässigt varm tvåbarnsmamma och ta tillbaka de känslor jag lämnade den dagen Elise kom till världen. Detta känslomässiga skydd jag skaffade mig någonstans på BB som jag trodde skulle skydda mig från att någon skulle kunna ta ifrån mig de jag älskar. Detta uppstod nog i en kombination när det visade sig vara problem med Elise hjärta. Jag blev livrädd för att "de" skulle ta tillbaka henne. Att Elise inte skulle klara sig och av denna anledning var jga tvungen att vara stark för att vi inte båda skulle bryta ihop. Jag blev på något sätt sårbar på ett sätt som jag inte visste fanns och blev dessutom ytligt känslokall för att kunna skydda mig från det onda och det som skapar rädsla i ett mammahjärta- allt som kan hända ens barn. Detta gäller självklart även känslor man har för de som står en närmst- dvs min älskade sambo.
Jag var den som kramades, pussades, visade känslor förut. Jag vill hitta tillbaka till detta. Jag försöker tänka på att mina föräldrar firar 30 års äktenskap imorgon. Jag längtar till jag och Johan firar denna dag, för den kommer- bara jag hittar tillbaka till mig själv. Men då kommer jag att behöva DIN hjälp!
Nu har jag släppt på mitt hjärta!
Vilket inlägg, men dessa måste få komma ut ibland med!
Till alla er som jag älskar: JAG ÄLSKAR ER!
PUSSAR från ett urtömt och ärligt mammahjärta
Jag fick måttet rågat igår när det gick emot mig. Det hela började nog med en massa diskussioner kring det här med snus. Jag tycker det är idiotiskt och med tanke på vad man har i bagaget gör det det ännu dummare att sitta och frivilligt framkalla en massa sjukdomar. Detta gäller såväl de människor som röker trots att de tidigare kanske har drabbats av lungcancer. Igår kväll vid middagsdags slog det slint för mig. Min käre sambo sa något till Elise om maten jag hade lagat och att han inte var speciellt sugen (detta var på grund av att jag hade "råkat" hälla i gröna ärtor i maten- ja, jag gjorde detta medvetet eftersom jag tycker att man får lära sig att ibland får man bara äta och inte peta i maten. Dumt av mig men som Johan säger har jag en masa principer och detta är en av dem....).
Verkar nästan som om jag kan få in lite komik i detta inlägg trots allt.
I alla fall så tog jag verkligen åt mig, jag var trött, jag var less på klagandet över träningsvärken han hade av att ha sprungit Göteborgsvarvet, jag var helt enkelt TRÖÖÖÖÖÖÖÖTT. Jag har inte varit själv en sekund sedan Sander föddes. Min integritet kändes kränkt och jag hade hoppats på att den människa som jag lever tillsammans med, och som jag har valt att spendera resten av mitt liv med, skulle kunna känna efter att det inte var läge att klaga en dag som denna.
Vissa tycker säkert att jag inte ska skriva om sådant här för alla. Att man inte ska lämna ut sig så totalt, men denna blogg är till för mig att skriva av mig av allt som händer i mitt liv och av denna anledning tänker jag skriva om vad som går i mina tankar just nu!
I alla fall, som sagt, jag flippade vid en alltför personlig kommentar och kände att måttet var rågat! Jag tog cykeln (jag visste ju att Sander skulle klara sig eftersom han var nyammad :D) och cyklade och cyklade och cyklade. En känsla av ledsamhet infann sig när jag cyklade ute i en jädrans storm och väntade nästan bara på att regnet skulle braka ner... Jag tänkte och tänkte, kom dock inte fram till så mycket mer än att nu var jag ensam och att jag skulle åka till min mormor och morfar och farmor och farfar på kyrkogården. Desto närmre jag kom, desto mer började tårarna bubbla inom mig. Jag ville vara hos dem, jag blir så ledsen över att de inte finns längre. Jag tänker på dem ofta, jag hade velat att de skulle se mina underverk till barn, träffa Johan, vara en del av vår vardag. Men sådant är livet. Livet går i en berg och dalbana och man kan inte styra över allt. Detta gör mig frustrerad. Jag är en spontan person som älskar att träffa folk och umgås, men ibland vill jag bara vara själv för att reflektera och sortera i mitt tankefält. Igår var jag själv fysiskt men jag kände att de var där. De tröstade mig som ingen hade kunnat trösta mig. De lyssnade på mig och de lät mig prata till punkt. De såg hur trött jag var, de kunde läsa mina tankar. De sitter antagligen på ett moln någonstans i himlen och vakar över mig, av den anledningen kände jag att det var naturligt att åka bort till dem och släppa på alla tårar.
Det var en befrielse och jag har inte blivit frälst även om det nu låter så. Jag fick ny energi av att släppa ut den negativa energin!!!! Var bara tvungen att komma hem till mina älskade lugn och sansad och full av ny energi och kärlek. Jag vet att jag är dålig på att säga till Johan hur mycket jag älskar honom. Enligt mig är ju Elise och Sander det största kärleksbevis man kan ge någon och hur mycket älskar jag då inte honom??? Massor med tanke på att dessa två underverk gör oss till en familj.
Jag önskar att jag skulle kunna få ut alla mina känslor, inte skämta bort jobbiga saker, inte tycka att det är lite jobbigt att krama om mina vänner när jag träffar dem och bara tro att ett stort leende är detsamma, jag önskar att jag bara kunde vara en glad, generös, känslomässigt varm tvåbarnsmamma och ta tillbaka de känslor jag lämnade den dagen Elise kom till världen. Detta känslomässiga skydd jag skaffade mig någonstans på BB som jag trodde skulle skydda mig från att någon skulle kunna ta ifrån mig de jag älskar. Detta uppstod nog i en kombination när det visade sig vara problem med Elise hjärta. Jag blev livrädd för att "de" skulle ta tillbaka henne. Att Elise inte skulle klara sig och av denna anledning var jga tvungen att vara stark för att vi inte båda skulle bryta ihop. Jag blev på något sätt sårbar på ett sätt som jag inte visste fanns och blev dessutom ytligt känslokall för att kunna skydda mig från det onda och det som skapar rädsla i ett mammahjärta- allt som kan hända ens barn. Detta gäller självklart även känslor man har för de som står en närmst- dvs min älskade sambo.
Jag var den som kramades, pussades, visade känslor förut. Jag vill hitta tillbaka till detta. Jag försöker tänka på att mina föräldrar firar 30 års äktenskap imorgon. Jag längtar till jag och Johan firar denna dag, för den kommer- bara jag hittar tillbaka till mig själv. Men då kommer jag att behöva DIN hjälp!
Nu har jag släppt på mitt hjärta!
Vilket inlägg, men dessa måste få komma ut ibland med!
Till alla er som jag älskar: JAG ÄLSKAR ER!
PUSSAR från ett urtömt och ärligt mammahjärta
Sander 2 månader!
Idag firar lilleman (ca 6700 tippar jag och kanske 60 lång!!) 2 månader. Han är en rejäl bit som ni ser men han mår bra och det är ju det viktigaste! Nu äter han i alla fall inte varannan timma som han har gjort i 6 veckors tid!!!! SUCK! Tiden går så läskigt fort att man MÅSTE se till att njuta av nuet! Carpe diem på er alla! :D
PUSS älsklingen min!
måste hänga med mamma på jobb i Linköping...
stoooooooooooora pojken
rätt lik syster sin
lika glad som sin syster
PUSS älsklingen min!
måste hänga med mamma på jobb i Linköping...
stoooooooooooora pojken
rätt lik syster sin
lika glad som sin syster
Ute ur skogen
Har ju som sagt varit i Linköping över tisdagen på ett uppdrag. Fixa en trollskog åt lille Henry. Natten till tisdagen kan jag väl inte påstå bestod av så mycket sömn då det tog längre tid än tänkt att fixa klart allt...när man har en vattkoppsfylld kinkig och ledsen Elise i knäet går det faktiskt före. Resultatet blev att jag nattade mig själv kl 3!!!!!!!!! OUPS! Tåget gick 08.14 på tisdagen så med tre timmars sömn i hjärnbagaget begav jag mig iväg till stationen. X 2000 var det ja! Min mage gjorde revolution efter bara en halvtimme och vetandes att det var drygt två timmar kvar gjorde inte saken bättre. Men fler besök på den mobila WCn blev det inte i alla fall. Jag hatar numera officiellt X 2000 och illamåendet om följer...
Nu tillbaka till skogen. Började så smått med att montera stenarna, svamparna, trädstam mm... En uggla, en igelkottsfamilj med tre barn (varav en som tappat bort sig i skogen), en ekorre, en fågelholk, två troll och en MASSA löv senare var väggen färdigmonterad. Till detta hörde en leksakspåse som är uppspikad på väggen, 5 olika roliga kuddar och gardiner som matchar. På trädstammen sitter även två fotoramar uppspikade med Henry och mamma i ena och Henry och pappa i andra. Jag tror Cathrine blev mycket nöjd, hon var ju rörd över detta då hon själv önskat sig en trollskog sedan barnsben. Jag blev själv riktigt nöjd då jag hade allt i huvudet om hur det skulle se ut. Känns skönt att det blev som man tänkt sig!
Här kommer bildbevis i form av en film!
och lite bilder....
Hoppas att detta är OK med C att dessa bilder av ert hem publiceras. Antar att dina är mycket finar med tanke på val av kamera. Får be C t abilder sedan när rummet är färdiginrett!
TROLLKRAMAR
Nu tillbaka till skogen. Började så smått med att montera stenarna, svamparna, trädstam mm... En uggla, en igelkottsfamilj med tre barn (varav en som tappat bort sig i skogen), en ekorre, en fågelholk, två troll och en MASSA löv senare var väggen färdigmonterad. Till detta hörde en leksakspåse som är uppspikad på väggen, 5 olika roliga kuddar och gardiner som matchar. På trädstammen sitter även två fotoramar uppspikade med Henry och mamma i ena och Henry och pappa i andra. Jag tror Cathrine blev mycket nöjd, hon var ju rörd över detta då hon själv önskat sig en trollskog sedan barnsben. Jag blev själv riktigt nöjd då jag hade allt i huvudet om hur det skulle se ut. Känns skönt att det blev som man tänkt sig!
Här kommer bildbevis i form av en film!
och lite bilder....
Hoppas att detta är OK med C att dessa bilder av ert hem publiceras. Antar att dina är mycket finar med tanke på val av kamera. Får be C t abilder sedan när rummet är färdiginrett!
TROLLKRAMAR
Neighbours... and dots
Usch hur ont gör det inte i ett mammahjärta när man får denna synen på morgonen när man ska klä på sin dotter??? STACKARS ELISE... Men förbluffas fortfarande över hur glad Elise kan visa sig vara trots pauser med gråtattacker då Tripp Trapp stolen kommer i kontakt med en ond och böldfylld rygg! (ursäkta detaljerna för de äckelmagade människorna som läser...)
Har bara en slutsats på det hela: Vår dotter är en glad kämpe och en underbar sådan!
Puss på dig skruttan!
Ja, och lille Sander han växer och frodas. Verkar nog vara så att han håller sig undan prickarna sålänge han ammas och får i sig massor med antikroppar. Han är en underbar liten krabat som gurglar, snackar, skrattar och ler en hel del om dagarna!
Måste ju tillägga här utan bildbevis att vi har haft en liten speciell helg här hemma. Vi har träffat våra grannar en hel del. En underbart härlig familj visar sig bo vägg i vägg med oss. A och M och deras lille Elias som bara är en månad yngre än Elise har vi spenderat mycket av denna sköna helg med. Skönt med spontana människor som bor vägg i vägg och som man kan umgås med på ett lätt och spontant sätt. Nu är vårt kollektiv officiellt- Hökarna och grannarna och vi! :D Nej men underbart att få ha äran att ha träffat dessa två familjer- människor vi värdesätter högt! Jätteroligt att ha tre familjer som kan hitta på saker tillsammans och även slänga ihop en spontan middag med ingredienser från alla lägenheter!
Kan inte säga mer än att det är underbart att man kan få låna grannarnas diskmaskin! Tur att de andra i trapphuset inte vet vad som försiggår på 3:e våningen på Fågelbacksgatan Hahahaha!
Natti allesammans!
( Kanske får komma på en knackkod för att säga god natt till famljen på andra sidan väggen! Hahahaha!)
KRAMAR
Har bara en slutsats på det hela: Vår dotter är en glad kämpe och en underbar sådan!
Puss på dig skruttan!
Ja, och lille Sander han växer och frodas. Verkar nog vara så att han håller sig undan prickarna sålänge han ammas och får i sig massor med antikroppar. Han är en underbar liten krabat som gurglar, snackar, skrattar och ler en hel del om dagarna!
Måste ju tillägga här utan bildbevis att vi har haft en liten speciell helg här hemma. Vi har träffat våra grannar en hel del. En underbart härlig familj visar sig bo vägg i vägg med oss. A och M och deras lille Elias som bara är en månad yngre än Elise har vi spenderat mycket av denna sköna helg med. Skönt med spontana människor som bor vägg i vägg och som man kan umgås med på ett lätt och spontant sätt. Nu är vårt kollektiv officiellt- Hökarna och grannarna och vi! :D Nej men underbart att få ha äran att ha träffat dessa två familjer- människor vi värdesätter högt! Jätteroligt att ha tre familjer som kan hitta på saker tillsammans och även slänga ihop en spontan middag med ingredienser från alla lägenheter!
Kan inte säga mer än att det är underbart att man kan få låna grannarnas diskmaskin! Tur att de andra i trapphuset inte vet vad som försiggår på 3:e våningen på Fågelbacksgatan Hahahaha!
Natti allesammans!
( Kanske får komma på en knackkod för att säga god natt till famljen på andra sidan väggen! Hahahaha!)
KRAMAR
Home sweet home
Då det har utlovats bilder från vårt hem vid upprepade tillfällen och ingenting har hänt fick jag lite eld i rumpan idag och har sprungit runt i lägenheten och fotat de flesta delarna. Ska rita upp en ritning på hur planlösningen ser ut, men sålänge HÅLL TILL GODO!
TREVLIG HELG
// Das prickenfamilj
TREVLIG HELG
// Das prickenfamilj
"Elise pjickaj maaaagen"
Vår älskade lilla skrutta kämpar för fullt mot de kliande pjickajna... Tycker så himla synd om henne då hon fått en rejäl variant såklart! Hon har koppor ända ner i hals och svalg, hela tungan är prickig och så även hennes underbart söta läppar. Lillan vill inte äta något alls. Försökte locka med en Piggelin efter maten som hon aldrig åt trots att det var hennes favorit och dessutom jättegott (tack Maria & Co.)- men inte ens en hel Piggelin slank ner! Då är det illa!!!!
Tyckte hon hade många koppor innan idag men hela hårbotten är nu fylld av vätskefyllda koppor och så även ryggen. De privata delarna är dessvärre attackerade av kopporna de med- beundrar henne som är duktig och inte har börjat klia så värst ännu. Tror dock inte att det kommer dröja speciellt länge innan de klias där med- hon har ju även koppor i hela ansiktet, hårfäste, ögonbryn och till och med i ögat och ögonvrån!
MEN jag måste upp till Linköping på tisdag för att fixa Henrys rum. Har ju sett fram emot detta jättelänge och det är dessutom jättesvårt att förklara för någon hur man ska sätta upp det eftersom allt nästan är i mitt huvud! Vill ju fixa med det hela vägen eftersom jag nu har påbörjat ett arbete som jag vill slutföra! Har dessutom redan beställt tågbiljett utan avbeställningsskydd då det kostar lika mycket eller nästan mer än biljetten...
Förresten, vet inte vem det var som skrev en kommentar igår om Linköping osv, men hör gärna av dig vem det nu kan vara!?!?! Ida eller Emma eller Tina kanske eller?!?!?
Svärmor kommer förhoppningsvis hit på måndag och kanske kan VAB:a åt oss på tisdag, hoppas på det. Kanske kan VABa både tisdag och onsdag vem vet. Hade varit guld värt att få lite avlastning såklart...
Mycket Astrid Lindgren blir det på DVDn i alla fall. Micken (Madicken), Karlsson, Lotta och Pippi har gått heta idag!
Nu ska det kläs om en snurrstol jag köpt på Second hand i helgen... hrmmmm vilket tyg vet jag ej än!
KRAMAR!
PS: Har lagt ut en del på Tradera ni som är intresserade! Följ bara länken!
vattkoppor - JIPPI - not!
Nu är de här! Jag säger bara SUCK!
Elise är kokhet, har redan fått ca 10 prickar på ca 1 timme och de bara ökar.... lägg på penicillin från öroninflammtionen på det!
JIPPI småbarnsmamman!!!!
Elise är kokhet, har redan fått ca 10 prickar på ca 1 timme och de bara ökar.... lägg på penicillin från öroninflammtionen på det!
JIPPI småbarnsmamman!!!!
inspiration
Jag lever ju i en inspirerande värld! Jag älskar mina barn, min sambo, vår lägenhet, färg, skapande, tyger, hantverk, minnen, design- JA en hel del med andra ord! Först och främst känner man sig ju hedrad att man får älska allt detta men när man sen gräver djupare i sina tankar börjar man fundera på hur mycket min omgivning egentligen påverkar mig i mitt skapande. Hela tiden är mitt svar! Allt jag ser inspirerar mig, allt jag ser dagligen både i natur, affärer och i min fantasi påverkar ju mitt skapande och gör det till en helhet. Jag har lite frustrerande många idéer just nu men som tur är har jag några projekt som håller på att förverkligas vilket gör att jag får utlopp för en del fantasi :D
Det är så kul att hitta små roliga saker i små affärer som antingen påminner en om förr i tiden men även att fynda i små antikaffärer saker man fastnar för. Här är ett urval av mina favoritsaker just nu som jag har plåtat här hemma!
1. Vit liten glasskål jag köpte förra veckan på Da Ieri i Slottstaden, mysig antikaffär!
2. Mina första lackskor som mamma och pappa köpte i Portugal innan jag föddes.
3. Söt turkos mjölkad glasskål som påminner om en ananas. FAVORIT! Även den köpt på Da Ieri.
4. Pingvintavla lånad av m&p, en klar favorit med de flesta kända konstnärers namnteckningar.
5. Axels tavla, en härlig färgklick mitt i vardagsrummet! Sanders favorit somhan tittar på jämt!
6. Det mest dyrbara hantverk jag har gjort med tanke på tid jag lagt ner. Min kurbitswallie!
7. Två dalahästar jag har köpt på Tradera. Gillar den slitna looken! Önskar jag visste deras historia bara!
8. Bathroom graffiti- affär i Cannes i Frankrike! Allt ifrån Kartell och Philippe Starck till Hello Kitty! EN mix och en favorit!!
På tisdag bär det av tidigt på morgonen till Linköping där jag stannar över natten. Ska fixa trollskogen som jag nämnt så många gånger och ska be Cathrine dokumentera framväxten av den under tiden. Får väl ta några amningspauser under dagen dock! :D
Dagen idag påbörjades med en omklädning av gungstolen i barnens rum. Klockan sju i morse var jag nog ensam med att ha en skruvdragare i den ena handen och en häftpistol i andra, eller??? Jag måste ju passa på att göra saker under dagarna eftersom jag slocknar tidigt på kvällarna! Frustrerande är det- då jag brukar kunna ha min egentid för att skapa!
Nog flummat för stunden, nu är det lunch hemma som gäller (jo jag kommer INGENSTANS för jag har fått punktering på barnvagnsdäcket! PANIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIK! Inväntar Johan som måste springa till cykelmakaren med däcket då det krävs en speciell pump! SUCK!!!)
Kramar sålänge...
Det är så kul att hitta små roliga saker i små affärer som antingen påminner en om förr i tiden men även att fynda i små antikaffärer saker man fastnar för. Här är ett urval av mina favoritsaker just nu som jag har plåtat här hemma!
2. Mina första lackskor som mamma och pappa köpte i Portugal innan jag föddes.
3. Söt turkos mjölkad glasskål som påminner om en ananas. FAVORIT! Även den köpt på Da Ieri.
4. Pingvintavla lånad av m&p, en klar favorit med de flesta kända konstnärers namnteckningar.
5. Axels tavla, en härlig färgklick mitt i vardagsrummet! Sanders favorit somhan tittar på jämt!
6. Det mest dyrbara hantverk jag har gjort med tanke på tid jag lagt ner. Min kurbitswallie!
7. Två dalahästar jag har köpt på Tradera. Gillar den slitna looken! Önskar jag visste deras historia bara!
8. Bathroom graffiti- affär i Cannes i Frankrike! Allt ifrån Kartell och Philippe Starck till Hello Kitty! EN mix och en favorit!!
På tisdag bär det av tidigt på morgonen till Linköping där jag stannar över natten. Ska fixa trollskogen som jag nämnt så många gånger och ska be Cathrine dokumentera framväxten av den under tiden. Får väl ta några amningspauser under dagen dock! :D
Dagen idag påbörjades med en omklädning av gungstolen i barnens rum. Klockan sju i morse var jag nog ensam med att ha en skruvdragare i den ena handen och en häftpistol i andra, eller??? Jag måste ju passa på att göra saker under dagarna eftersom jag slocknar tidigt på kvällarna! Frustrerande är det- då jag brukar kunna ha min egentid för att skapa!
Nog flummat för stunden, nu är det lunch hemma som gäller (jo jag kommer INGENSTANS för jag har fått punktering på barnvagnsdäcket! PANIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIK! Inväntar Johan som måste springa till cykelmakaren med däcket då det krävs en speciell pump! SUCK!!!)
Kramar sålänge...
valborg osv
Karin dök upp med sina föräldrar i torsdags lunch. Hämtade hem en trött Elise som kom igång allt eftersom... Våra grannar Maria och Elias dök upp lite senare för matlagning. Det blev potatissallad och salladsmakande i vårt kök medan Elias och Elise passade på att laga resten i hennes kök! Där verkade mer bli russinsshot och avkapade spaghetti till middag! Vilken kombination.
Middagen avnjöts hemma hos Amanda och Alexander tillsammans med Maria, André (och Selma som är deras hund- vilken Elise är livrädd för. Men hundvänjningsterapi pågår för fullt!) Karin och vår lilla utökade familj. Som sagt annorlunda valborg men ack så underbar sådan. Det bjöds på underbara biffar som Amanda hade kokat ihop och till efterrätt blev det rabarberpaj och vaniljsås! MUMS!
På fredagen begav det sig till Helsingborg vår familj tillsammans med vår au pair som Karin fick titel som :D Träffade Martin och han underbart söta flickvän på Norra hamnen där vi satt i ca 4 timmar! MYSIGT!
Lördagen blev det staden för hela slanten, en glass eller två hann avnjutas på Lilla Glassfabriken för att orka gå i lite affärer! Johan mötte upp alla Eksjökillar även senare på kvällen för en afton inne i staden!
Allt for now, hinns inte med värst mycket!
Une dédicace till Axel som har tillverkat dessa härliga barnplagg åt sina syskonbarn! Både bodyn och tshirten som han har målat och specialgjort till Elise! Självklart vet hon om det så "Axel gjort den tröjan" säger hon ju rätt ofta!!!
TACK älskade morbror från Elise och Sander!!!
Axel har en hemsida där ni kan se hans andra verk, går även att maila och beställa via nätet!
Här är några smakprov:
i wish...
Här är bara en bråkdel av det jag har på min önskelista!!!!!
