pippivogel

Jo diskussioner som sätter sprätt i huvudet för att dessutom underlätta en från att möjligtvis gå och lägga sig med gott samvete... JUL, JULAFTON, JULDAGEN....VAR??????????? och med VEM??????? Jag är väldigt EGO just i den diskussionen. Jag träffar vare sig mina föräldrar eller mina syskon ofta. Kalle träffade jag i sommar för ovanligheters skull, annars var det senast i julas. Ellen var här en snabbis i somras, 2 dagar, annars var det i mars jag träffade henne senast, eller i julas. Axel har jag ju glädjen av att träffa ofta och mina föräldrar var ju här nyss. MEN!!!! Vi har inte träffats hela familjen sedan i julas. Det är de enda 2 dagar på hela året som vi får spendera tillsammans. Julafton och juldagen. Även om man inte behöver se julhelgen som något heligt så är den det av Andra skäl just i vår familj. Min familj är den enda släkt jag har. Ångesten av att leva för dagen, att man inte vet vad som kan hända en eller ens nära och kära hänger över mig. Rädslan av att förlora min familj kan provocera fram tårar bara jag tänker på det! Att julen alltid ska vara så problematisk. Självklart vill Johan fira med sin familj. Det förstår jag! ABSOLUT! MEN jag är för det första inte van vid en en familj som inte består av ett par föräldra med barn och där man ska fara hit och dit på julafton, dela upp dagen, helgen osv... Ja, JAG och VI har haft tur. Det är jag jätteglad över. När man blir fler i olika relationer osv är det en del vuxna, barn och andra som blir involverade i ett julfirande och planerande. Johan kan inte förstå mig. Och jag kan inte förstå honom. Det är det ända jag tror egentligen vi är överens om. Vi vill båda två kunna visa att vi förstår den andra MEN det gör vi inte. Vi vill vara ego båda. Till saken hör ju att resten av min familj kommer att fira i Frankrike i år. Det gör ju inte det hela lättare. Men det är skönt med omväxling med. Vi kommer ju till Eksjö i så fall den 26e eller 27e. Den 28e fyller Johan 25 så självklart ska vi var där då och fira honom. Det råder det inget tvivel om... Ja, hur gör ni alla andra som inte har era föräldrar i samma stad/land? Jag ser ingen utväg just nu än att jag kommer antingen att sitta olycklig i Eksjö på julafton och gråta eller vara i Frankrike tillsammans med mina älskade och Johan kommer vara jätteledsen. Hur ska detta sluta????

AJAJAJA nu gör ryggen ont som satan, kanske min kropps tecken på att jag ska sluta älta!?!?!

Merry Xmas Everyone! (sagt på ett amerikanskt sätt såklart!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)