mummythoughts
Snart får hon ju dock komma dit i alla fall till 08 när jag är hemma med lillen! Skönt för henne att äta frukost där tror jag. De första två månaderna får hon ju vara där heltid eftersom hon varit det tidigare. Men de första tio dagarna är vi nog lite osäkra om. Både jag och Johan tycker självklart att hon ska vara hemma för att lära känna sitt syskon och att vi inte bara skickar iväg henne på dagis. Samtidigt kan det vara skönt för henne att komma iväg några timmar nån dag och "leka av" sig lite. Vi pratade om det med Elise dagisfröken på hennes utvecklingssamtal i torsdags. Hon rekommenderade att ha henne hemma men jag tror nog att vi får gå på egen känsla och se hur det ser ut när väl bebben är hos oss. EFter två månader får hon ju vara på dagis 15 timmar i veckan så då blir det mycket öppen förskola för att kunna aktivera lillis. Man tänker på detta hela tiden- att hon ska må bra osv....
Sen är det det här med besök. Jag måste erkänna att jag tycker det är jobbigt att ens behöva tänka på detta redan nu men det är liksom oundvikligt. Det är ju en sak om man hade haft ett hus där folk kunde stana i flera dagar utan att man känner att man bor på varandra. Även om vi har det spatiöst här så är det fortfarande en ny liten familj som ska hinna bildas och jag tror (eftersom jag inte alls vet hur vi kommer att känna om några veckor) inte att jag kommer att vilja ha en massa människor runt omkring mig här hemma mer än Johan och Elise. Johan och jag pratade om detta igår. Jag vet inte om detta har med någon process att göra som jag går genom eller om det är kvinnligt eller att moderskänslorna och hormonerna finns i överflöd MEN (à la Tony Irving) jag vill inte helt enkelt. Kan vara det här med efter förlossning som man kommer ihåg sen sist, att man ammar osv... jag vet helt enkelt inte. Besök kan man ju gärna ha, fika med vänner och familj men skillnaden här blir ju att då kommer alla hit, stannar här i flera dagar och bor hemma hos oss. DET är skillnad i mina ögon.
Men inbokat än så länge är ju att syster yster (som inte har träffat Elise på läääääääänge) kommer hit 21-26e mars. Kul att hon kan komma mer än 1,5 dag denna gången för så har det varit de två sista gångerna! Den 17-19e april kommer farfar och faster Maja och farbror Alfred. Vad härligt det lät med farbror Alfred- även om han bara är 8 år gammal :)
Den 22e mars blir det i alla fall födelsedagskalas för Lisan som fyller 2 år den 16e! Då kommer ju moster Ellen vara här så det blir mysigt! Tror även att farmor Annika kommer hit den helgen. Hade varit kul att få ihop tre saker samtidigt ju! Både Elise 2årsdag, bebis och träffa Ellen. Jag hoppas ju också att det snart är dags för ytterligare ett besök från mormor och morfar runt mars-april, från Kalle & Kristina (min bror som jag inte har träffat sedan i JULI!!!!!), Martin & Sofie från Stockholm, m.fl... Ja vi får se helt enkelt hur detta blir, så sjukt att man inte kan planera NÅGOT eftersom man inte vet NÅGOT.
Det är verkligen helt sjukt att man väntar på ett tecken att allt sätter igång. Varenda gång man är på toa väntar man på slempropp som ska gå eller vatten eftersom det var så sist! MEN det händer nada dessvärre! Man väntar som sagt och man känner efter (till 500%) på att något ska visa att förlossingen är nära. Det är såhär samtidigt som man är lite orolig eftersom man vet en hel del om smärta, förlossning osv... HJÄLP!!!!! Men sammandragningar har jag så det heter duga, så fort jag rör mig eller sitter. Det trycker dessutom på en hel del nu med så jag tycker ju ändå att något BORDE vara på G :) !!!!!
Ja ja...tur att det snart är Melodifestivalen så man kan släppa alla jobbiga tankar ett slag!
Let's party NOT och kolla in alla favorittippade artister som på ett sätt eller annat ändå kommer att få vara med i finalen...eftersom man nu ska rösta i 3 omgångar! SJUUUUUUUUUUUUUUKT!
Natti natti
Men hur svårt kan det vara för folk att fatta att man behöver EGEN TID i början med ett litet knyte. Speciellt då Elise fortfarande e så liten så hon oxå måste landa i allt det här.
HÅLL ER BORTA!!!! =)
Jag kan vara dörrvakt;) Nej då, men förstår dig till 100% Jag hade då sagt rakt nej till alla och sagt att när vi säger till är det fritt fram.
Hoppas att det löser sig, itne ska du behöva oroa dig för det här nu!
Stor kram till hela familjen!!!
Heej söta du!!
Ni måste tänka på er själv och inga andra i det här läget! Familjens hälsa och välmående kommer i första hand. Håller tummarna nu för att allt ska gå bra. Hoppas ni mår bra, tänker på er och saknar er! Massa kramar
Såååklart att ni bara gör som ni själva känner. Men jag kan förstå att det känns jobbigt att säga nej. Man vill ju att folk ska förstå själva. Jo en helt annan sak, jag undrar om jag kan komma ner och bo hos dig under Mars/April...säg till när du pratat med Johan...Mohahahahaha
Det var något mer jag skulle skriva men det kommer jag fan inte på nu...Jo det var det här med dagis. Jag håller med, det är skitsvårt att bestämma hur man vill göra. Här i stockholms kommun är det hel 30 timmar som barnet får gå när det kommer syskon. Men ALDRIG att Emil kommer att gå så mycket. Han ska ju också få vara hemma med oss. Vi kommer nog ha Emil hemma de första 10 dagarna...men det är så vi tänker nu iaf. Jag hör mig för med dig sedan hur ni tyckte att det var. Oj jag slutar skriva nu. Puss
