pippivogel

Jo diskussioner som sätter sprätt i huvudet för att dessutom underlätta en från att möjligtvis gå och lägga sig med gott samvete... JUL, JULAFTON, JULDAGEN....VAR??????????? och med VEM??????? Jag är väldigt EGO just i den diskussionen. Jag träffar vare sig mina föräldrar eller mina syskon ofta. Kalle träffade jag i sommar för ovanligheters skull, annars var det senast i julas. Ellen var här en snabbis i somras, 2 dagar, annars var det i mars jag träffade henne senast, eller i julas. Axel har jag ju glädjen av att träffa ofta och mina föräldrar var ju här nyss. MEN!!!! Vi har inte träffats hela familjen sedan i julas. Det är de enda 2 dagar på hela året som vi får spendera tillsammans. Julafton och juldagen. Även om man inte behöver se julhelgen som något heligt så är den det av Andra skäl just i vår familj. Min familj är den enda släkt jag har. Ångesten av att leva för dagen, att man inte vet vad som kan hända en eller ens nära och kära hänger över mig. Rädslan av att förlora min familj kan provocera fram tårar bara jag tänker på det! Att julen alltid ska vara så problematisk. Självklart vill Johan fira med sin familj. Det förstår jag! ABSOLUT! MEN jag är för det första inte van vid en en familj som inte består av ett par föräldra med barn och där man ska fara hit och dit på julafton, dela upp dagen, helgen osv... Ja, JAG och VI har haft tur. Det är jag jätteglad över. När man blir fler i olika relationer osv är det en del vuxna, barn och andra som blir involverade i ett julfirande och planerande. Johan kan inte förstå mig. Och jag kan inte förstå honom. Det är det ända jag tror egentligen vi är överens om. Vi vill båda två kunna visa att vi förstår den andra MEN det gör vi inte. Vi vill vara ego båda. Till saken hör ju att resten av min familj kommer att fira i Frankrike i år. Det gör ju inte det hela lättare. Men det är skönt med omväxling med. Vi kommer ju till Eksjö i så fall den 26e eller 27e. Den 28e fyller Johan 25 så självklart ska vi var där då och fira honom. Det råder det inget tvivel om... Ja, hur gör ni alla andra som inte har era föräldrar i samma stad/land? Jag ser ingen utväg just nu än att jag kommer antingen att sitta olycklig i Eksjö på julafton och gråta eller vara i Frankrike tillsammans med mina älskade och Johan kommer vara jätteledsen. Hur ska detta sluta????

AJAJAJA nu gör ryggen ont som satan, kanske min kropps tecken på att jag ska sluta älta!?!?!

Merry Xmas Everyone! (sagt på ett amerikanskt sätt såklart!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)

Stress stress stress....

Här är det många diskussioner i mitt huvud just nu som jag sitter och har med mig själv under dagarna. Självklart vill man att dagarna skulle se ut som följande:

07:00 vakna, välling, klä på Elise

07:45 lämna Elise på dagis

08:00 hemma och äter frukost (havregrynsgröt för att säker på att man ska vara mätt ett tag)

08:30 börja plugga

12:00 lunch

12:30 plugga vidare

15:30 hämta Elise som är pigg och glad, jag med för att jag har fått så mycket gjort

17:00 eller 17:30 Johan kommer hem, pratar, lagar mat, kollar lite TV och leker en massa med Elise

19:00 Elise och jag/Johan har haft sångstund, nu sover hon gått hela natten i SIN säng

20:00 IDOL

21:00 något annat bra på TV eller sy för fullt

23:00 eller 00:00 sovdags

Ja, men hur ser då dagarna ut egentligen????  Ja, inte har det blivit mycket plugg på sistone. NEJ för det går inte att få tag i böckerna. Tappade helt bort mina rutiner när Elise blev dålig och var hemma från dagis. Även de dagar som hon nu var frisk och var där, nej då har jag sytt sytt sytt... Saker som jag behövde sy eftersom Elise verkligen inte hade några dagisbyxor/tröjor... MEN kanske är läge att börja med C uppsatsen så länge då. Sak gjord IDAG! Skickade in mina ämnen till läraren i fråga som tidigare hade sagt att det var helt OK att skriva om franska skolan! Surprise som alltid: detta var svaret jag nyss fick!

"Jag ska fundera lite på dina förslag på ämne. Jag skall även höra med
min kollega. Jag föredrar att uppsatsen har någon anknytning till
franskt språk eller fransk litteratur. Annas blir risken att vi får en
uppsats i ett helt annat ämne (t.ex. utbildningsvetenskap eller
pedagogik) som råkar vara skriven på franska."

Men vad kul då! Då är ju inte alls mina planer åt helskotta nu då? Har INGEN lust att skriva om vare sig det franska språket eller litteraturen.... Men hoppas på ett bra svar på mitt svar som jag ännu mer nyss skickade :) Jag prata bra Sverige!

Annars då. Dagarna flyter på, hämtar Elise på dagis 15:30 som planerat med ångest i kroppen för att jag nu inte har pluggat som jag ska under dagen, alltså har hon varit på dagis och jag har jobbat hemma...i och för sig med företaget eftersom de är modeller som jag sedan tar fram för att lägga ut på hemsidan och sedan förhoppningsvis sälja.... Men ångesten och det dåliga samvetet finns ju där ändå. Hon grät ju ändå när jag lämnade henne... Hon ville kanske ändå inte vara där.  Förstår ni att man blir knäpp i huvudet som småbarnsmamma? Hemma med en himla foglossning som gjorde att jag knappt kom upp ur soffan igår kväll som jag hade somnat i. Inte blev det någon ordentlig middag trots att Johan kom hem halv sex. Besök fick vi vid 18 och Elise somnade 21. Jag somnade 21:02 i soffan helt utmattad av smärta i ländryggen och bara TRÖTT... Stackars Johan fick inte ens en godnattpuss.....

Vilken lyckad dag!!!

Följde ju precis mina planer NOT! Ångesten bara kryper in under skinnet.... Kanske kryper ut någonstans någon dag????